CHAPTER 2. - Bitch.

Vi hade nyss haft matte och nu var det lunch.

Jag kollade äcklat på skolmaten, usch.

Hur kan dem servera detta?!

Jag mötte Joanna's blick och hon kollade lika äcklat på maten.

Hon mimade ett "blä" vilket fick mig att småskratta.

Jag tog bara ett glas vatten och samma gjorde Johanna.

När jag skulle gå och sätta mig kom Olivia, skolans poppis mot mig.

Hon bar på ett glas med vatten,

och innan jag hade reagerat hade hon kastat det på mig.

Jag drog in ett djupt andetag och kollade chockat på henne.

Den blonda bitchen.

"Oj förlåt, jag såg inte att du stod där, Stella."

"Bitch." Mumlade jag.

Men inte direkt för tyst för att Olivia hörde.

"Om du inte stänger munnen så kommer nästa sak att komma ut vara dina tänder."

Jag pressade samman mina läppar och glodde arg på henne.

"Wow Stella, om blickar kunde döda."

Henne's "gäng" började skratta.

Jag gick förbi henne och sprang ut ur matsalen.

Vart jag skulle, det visste jag inte.

Jag hörde hur hon ropade efter mig.

"SKA DU TILL DIN MAMMA OCH GRÅTA?!"

Då brast det, hon nämnde min svårtsjuka mamma,

en mamma som snart kommer dö, en mamma som jag älskar.

Jag sjönk ner på en bänk och grät, jag verkligen grät.

Jag hörde snabba fotsteg mot mig, jag kollade upp och såg Joanna springa mot mig.

Hon kom fram och slog armarna om mig.

Jag vet inte vad jag skulle göra utan henne.

---

Aw, Oliva is a bitch!

Hur kommer det gå?

KOMMENTERA!

Bad bad guuuuuurl, MERA! Annars vettööö...

Super!!

Mer:D<3

meeer!